Man kan ju säga att jag minst sagt längtar tills jag kan börja träna igen, de gör nog Knut me... för att han just nu speedy gonzales .
Igår gjorde jag bara lite enkla kontakt övningar å sånt, men efter 5 min så märkte jag att hans kondis inte var den bästa , han blev väldigt fort trött, plus att när jag skulle sätta in honom i buren igen så började han att små hosta, så riktigt än är han inte ok i lungan än.
Men vad gör de att de tar tid för honom att läka, jag ska vara glad över att jag har fått ha honom kvar i mitt liv...
Mitt tålamod med honom går upp å ner, han växlar väldigt mycket mellan, lugn och sedan explodera av lycka och en massa energi i kroppen, stackars liten ... så de blir många vänder in i buren!! Tråkigt men .. jag ser hellre att han får tillbringa lite tid i buren och bli bra än att han tar ut sig.
Tack å hej//kramar från oss
onsdag 30 september 2009
söndag 27 september 2009
Rätt håll!!
Nu har det gått 3 dagar sedan olyckan, å Knut börjar äntligen bli den gamla Knut igen. Nu kan jag nästan uppskatta hans intensitet och sprallighet.
Första dagen efter olyckan var han väldigt låg och slö trodde faktiskt även då att han inte skulle klara de. hade han kunnat så hade krypit innanför huden på mig, för han ville vara på mig hela tiden, De ville jag me :) men jag var väldigt orolig där ett tag.
På lördagen började att han bli sig själv igen, men var fortfarande väldigt trött, inte så konstigt de. jag upptäcker hela tiden nya sårskorpar på hans kropp men de e ingenting hur de egentligen hade kunnar se ut. Han e en riktig superhund min Knut. Tror även att de var min rottis maja som vakade över honom, hon tyckte nog inte att de var dags för honom att lämna mig ännu.
Ryser när jag tänker tanken.
De spelas fortfarande upp i huvudet på mig när jag hörde smällen, hur tyst de blev en stund, då trodde jag han var död, och när han sedan skriker. ååååå blir ledsen när jag tänker på hur de hade kunnat gå. Han hade verkligen änglavakt!! Han e lite svullen på höger baklår, så han fick nog en liten bristning där. Veterinären sa att han inte får bli andfådd på 5 dagar.. phuuu stackars liten. Han äter fortfarande smärtstillande, å de ska han få göra tills dem e slut, vill inte att min lilla kille ska ha ont.
Idag är Knut precis som vanligt, glad å pigg, måste verkligen försöka honom stilla så mkt som de går, men de e svårt med nån som knut.
Han reagerar inte på bilar ...än... men jag tror att smällen kom så snabbt så att han inte hann uppfatta vad det va, så han kanske inte ens kommer att reagera på bilar.
Detta får bli för denna gång.
Ha de gott//kramar från mig å superhunden Knut
Första dagen efter olyckan var han väldigt låg och slö trodde faktiskt även då att han inte skulle klara de. hade han kunnat så hade krypit innanför huden på mig, för han ville vara på mig hela tiden, De ville jag me :) men jag var väldigt orolig där ett tag.
På lördagen började att han bli sig själv igen, men var fortfarande väldigt trött, inte så konstigt de. jag upptäcker hela tiden nya sårskorpar på hans kropp men de e ingenting hur de egentligen hade kunnar se ut. Han e en riktig superhund min Knut. Tror även att de var min rottis maja som vakade över honom, hon tyckte nog inte att de var dags för honom att lämna mig ännu.
Ryser när jag tänker tanken.
De spelas fortfarande upp i huvudet på mig när jag hörde smällen, hur tyst de blev en stund, då trodde jag han var död, och när han sedan skriker. ååååå blir ledsen när jag tänker på hur de hade kunnat gå. Han hade verkligen änglavakt!! Han e lite svullen på höger baklår, så han fick nog en liten bristning där. Veterinären sa att han inte får bli andfådd på 5 dagar.. phuuu stackars liten. Han äter fortfarande smärtstillande, å de ska han få göra tills dem e slut, vill inte att min lilla kille ska ha ont.
Idag är Knut precis som vanligt, glad å pigg, måste verkligen försöka honom stilla så mkt som de går, men de e svårt med nån som knut.
Han reagerar inte på bilar ...än... men jag tror att smällen kom så snabbt så att han inte hann uppfatta vad det va, så han kanske inte ens kommer att reagera på bilar.
Detta får bli för denna gång.
Ha de gott//kramar från mig å superhunden Knut
fredag 25 september 2009
Änglavakt!!
ja de kan man ju lugnt säga att min hund har haft.
skulle på kurs i går kväll, jag var rätt samlad av mig och vi började med platsliggningen, han ligger jätte bra med huvudet ned trots mkt störning. sedan träning av friaföljet, gick jätte bra, kunde gå mer steg i kontakt, men sen........................
Han ser Susan å Wilda över gatan, han rusar dit i full fart, jag ropar.... nej han kommer inte, han springer runt som en dåre och sen springer han över vägen igen... ååå blir påkörd av en bil...
ni skulle ha hört vilken smäll de blev, å han gled under bilen en liten bil.... jag blir hysterisk åå tror att min hund är död.. knut skriker å skriker och sticker iväg i chocken, vi får in honom, han blöder från nosen å skriker.
Monica kör in oss i full fart till bagamossen, tack!! för du körde inte direkt långsamt;)
Då hade Susan redan ringt och förvarnat bagarmossen, så dem e förbereda när vi kommer. tack för de!
När vi är där inne så gnäller han lite, men viftar på svansen till personalen och vill pussas.
Han röngtas flera gånger om för att få dem bästa bilderna. veterinären känner igenom honom, tänder, skelettet, ja allt.
Knut hade fått en blödning i sin ena lunga, och eftersom smäller var så kraftig så hade han blivit ihop tryckt så de hade slamlats luft i lungorna och vid hjärtat, så hjärtat "svävade". men eftersom hon tyckte att Knut verkade så pigg å glad så ville hon inte lägga in honom, för att det kunde förvärra blödningen och han skulle bli mer stressad om jag skulle lämna honom.
Så vi blev hemskickade med smärststillande och att jag skulle hålla koll på honom och se hans kontakt och andning varannan timme. Så i natt så har han legat tätt tätt intill mig så har jag haft min hand på hans lungor för att länna hans andetag, även ropat lite på honom för att se att han e me!
Så vi har inte sovit många timmar i natt, trodde verkligen att han skulle dö ifrån mig igår, för de såg och lät så himla otäckt.
Så nu e han lite piggare men så klart helt slut-. Stackarn.
De e så konstigt att han inte blev mer skadad av den smällen.. så han hade verkligen änglavakt... kanske var de maja som vakar över oss. ;)
eller som hanna sa.. Superhunden Knut!1
Skriver mer om ett tag
skulle på kurs i går kväll, jag var rätt samlad av mig och vi började med platsliggningen, han ligger jätte bra med huvudet ned trots mkt störning. sedan träning av friaföljet, gick jätte bra, kunde gå mer steg i kontakt, men sen........................
Han ser Susan å Wilda över gatan, han rusar dit i full fart, jag ropar.... nej han kommer inte, han springer runt som en dåre och sen springer han över vägen igen... ååå blir påkörd av en bil...
ni skulle ha hört vilken smäll de blev, å han gled under bilen en liten bil.... jag blir hysterisk åå tror att min hund är död.. knut skriker å skriker och sticker iväg i chocken, vi får in honom, han blöder från nosen å skriker.
Monica kör in oss i full fart till bagamossen, tack!! för du körde inte direkt långsamt;)
Då hade Susan redan ringt och förvarnat bagarmossen, så dem e förbereda när vi kommer. tack för de!
När vi är där inne så gnäller han lite, men viftar på svansen till personalen och vill pussas.
Han röngtas flera gånger om för att få dem bästa bilderna. veterinären känner igenom honom, tänder, skelettet, ja allt.
Knut hade fått en blödning i sin ena lunga, och eftersom smäller var så kraftig så hade han blivit ihop tryckt så de hade slamlats luft i lungorna och vid hjärtat, så hjärtat "svävade". men eftersom hon tyckte att Knut verkade så pigg å glad så ville hon inte lägga in honom, för att det kunde förvärra blödningen och han skulle bli mer stressad om jag skulle lämna honom.
Så vi blev hemskickade med smärststillande och att jag skulle hålla koll på honom och se hans kontakt och andning varannan timme. Så i natt så har han legat tätt tätt intill mig så har jag haft min hand på hans lungor för att länna hans andetag, även ropat lite på honom för att se att han e me!
Så vi har inte sovit många timmar i natt, trodde verkligen att han skulle dö ifrån mig igår, för de såg och lät så himla otäckt.
Så nu e han lite piggare men så klart helt slut-. Stackarn.
De e så konstigt att han inte blev mer skadad av den smällen.. så han hade verkligen änglavakt... kanske var de maja som vakar över oss. ;)
eller som hanna sa.. Superhunden Knut!1
Skriver mer om ett tag
tisdag 22 september 2009
En uppdatering kanske?!
I helgen var vi i mullsjö och kollade på unghundscupen i vallning, de var såå himla roligt att se dessa duktiga ekipage men framför allt så var det vaäldigt bra för mig, lärde mig en hel del hur får fungerar, nu såg man verkligen vilket håll tackan tänkte sticka åt, vilket jag inte sett förut, så de var verkligen en bra erfarenhet för mig. Men så klart sen fick jag ju se Super ekipaget Monica å Troll, de gick verkligen bra med tanke på att troll eller Monica gått en sådan bana förut. BRA JOBBAT Monica!!
Annars går de framåt för oss, har fått tänka om lite i mitt belöningssätt i fria följet, så nu kan vi äntligen gå ca 3-4 steg.. jiipi. Men nu måste vi tragla på med lite rumpkontroll.
Läggande under gång går bra, och ställande går bra, nu tränar vi på stabiliteten i ställandet så nu kan jag gå ca 2 steg runt honom å han står stilla.
Apporten går bra, måste träna mer på när han sitter stilla med den i munnen, han går väldigt bra med den, inget tugg!!
Inkallning går bra, startar snabbt å fint tycker jag, har belönat i olika sträckor.
Idag har vi även tränat passivitet, vi passade på när Monika hade valpkurs. De var verkligen bra, ca 1 tim satt han.
Denna vecka blir full av lydnads dagar, kanske kan få till de nästa vecka och släppa honom lite på några får, han blev lite intresserad av får när han satt å tittade i helgen, men vi får se vad som händer.
NÄÄ nu får de räcka för denna gång, ska försöka att uppdatera lite bättre ;) har hört att vissa har saknat oss!! :)
Ha de gott//kramar från oss
Annars går de framåt för oss, har fått tänka om lite i mitt belöningssätt i fria följet, så nu kan vi äntligen gå ca 3-4 steg.. jiipi. Men nu måste vi tragla på med lite rumpkontroll.
Läggande under gång går bra, och ställande går bra, nu tränar vi på stabiliteten i ställandet så nu kan jag gå ca 2 steg runt honom å han står stilla.
Apporten går bra, måste träna mer på när han sitter stilla med den i munnen, han går väldigt bra med den, inget tugg!!
Inkallning går bra, startar snabbt å fint tycker jag, har belönat i olika sträckor.
Idag har vi även tränat passivitet, vi passade på när Monika hade valpkurs. De var verkligen bra, ca 1 tim satt han.
Denna vecka blir full av lydnads dagar, kanske kan få till de nästa vecka och släppa honom lite på några får, han blev lite intresserad av får när han satt å tittade i helgen, men vi får se vad som händer.
NÄÄ nu får de räcka för denna gång, ska försöka att uppdatera lite bättre ;) har hört att vissa har saknat oss!! :)
Ha de gott//kramar från oss
torsdag 3 september 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)