Har tänkt över det där med min vardagsinkallning. När han har kommit till mig så har han hoppat in i min mage, men de kanske inte är så lyckat ändå, tänk sommaren med mindre kläder å om någon annan ska kalla in honom, inge vidare.
Så idag har jag tränat att när han kommer in till mig så ska han dutta med nosen i in handflata.
Helt troligt vad han fattar fort, plus att han tycker att de är jätte roligt att göra så än att bara komma å få godis, han är verkligen på g.
Men varför kan inte dem andra inlärningarna så så snabbt å smidigt som denna.?!
Har tränat mest inne, men just nu så njuter jag bara av att han kan koppla av inne med mig, å att man börjar märka av att han blir lugnare och börja få mer koll på sin lilla kropp, han är inte så himla valpig längre. När han leker med Ellie ska kan han skälla till ibland , men de är sällsynt, men där har jag märkt att den lille har kommit upp i målbrottet..:) skallet låter mkt bättre..;)
Annars så rullar allting på här hos oss.
Kram på er
Haha, så sjukt komiskt... Idag på promenaden så började jag med precis samma sak. Kakan va tvungen att dutta med nosen på min hand för att få leksaken jag höll i, enda skillnaden till att jag börja med de e att Kakan inte kommer hela vägen fram, hon stannar typ 3 meter innan å så får jag tjata p.g.a att hennes rusningar drar så mycket åt andra hållet...
SvaraRaderaHaha, fränt att vi tränar samma saker utan att veta om de...
KRAM
Hanna & Kakan